Tvärt emot hur det först lät i det förra inlägget blev det kommunen som svarade först. Vi hade ett möte med dem i måndags, mycket sporadiskt, kl. 19 på Musikens hus där Ebba Busch från kommunen och Peter Nordgren från Uppsalahem smet ut från Kommunfullmäktige.
Busch hade kikat lite på oanvända skolbyggnader i kommunen för att se om det fanns någon där vi skulle kunna använda, men med resultatet att det inte gick, eftersom de är så snabba på att ”kapa av” fastigheter, d.v.s. renovera, rationalisera, sälja och sånt. De perioder om några månader som lokalerna står tomma är för byråkratin inte tillräcklig tid för att göra någonting av. För oss är några månader fullt tillräckligt för att fortsätta visa goda exempel på allt vi kan uppnå och skapa.
Uppsalahem kunde inte heller komma med någonting konstruktivt förslag eller början till sådant eftersom de i nuläget inte heller tomma fastigheter stående, men vi uppskattar det positiva bemötandet och intresset vi fått därifrån, och hoppas på att allmännyttans bostadsbolag hårdsatsar på att börja bygga bort bostadsbristen.
Så kvarterskajorna får vända blicken tillbaka till Ulleråker, Landstingets spökstad, och hoppas att samtalen mot alla odds leder till något mer än en fjäder i hatten för diverse politiker.
Vi har tagit fram ett dokument som kan ligga till grund för en framtida utformning av verksamheten. Det presenterar fördelarna med den typ av boende vi förespråkar, med gemensamma ytor och aktiviteter och öppenhet mot resten av samhället. Det inkluderar också stadgar för en förening som skulle driva verksamheten. Dessa är förstås inte kompletta då de ännu inte kan förhålla sig till en hyresvärd, men de förklarar mycket bra hur vi skulle reglera oss själva och hur vår organisering skulle se ut. Detta dokument har vi överlämnat till kommunen och Uppsalahem så att de ska få en större inblick i hur vi tänker.
Detta dokument hade vi också tänkt presentera för landstinget imorgon när vi har nästa möte med dem. Vi är ganska besvikna, minst sagt, på vilket bemötande vi har fått från landstinget sedan det förra mötet. Först kom de två möten som ställdes in med kort varsel, efter att vi bokat om våra egna saker efter dem och tagit oss tid att samlas och och förbereda oss för att sedan behöva göra samma sak en vecka senare. För länge sedan föreslogs ett nytt möte den andra juni, via vår miljökonsult och inte direkt till oss. Vi fick inte reda på någon tid eller plats. När vi då ringde upp för att fråga visar det sig att mötestiden är satt till klockan kvart över nio onsdag morgon. Vilket gav oss fjorton timmar på oss att förbereda oss, varav åtta får räknas som natt då man inte kan få tag på människor hur som helst och se till att de vet vad som gäller. Det är igen högst anmärkningsvärt att det var vi som ringde upp. Hur lång tid på oss hade vi fått annars?
Vi har full förståelse för fulla scheman och att det kör ihop sig ibland. Men det är ingen anledning att behandla oss respektlöst. Vi är inte ett gäng arbetslösa lediga ungdomar som bara sitter hela dagarna och väntar. Vi har arbeten och lektioner där vi måste vara och vi måste lägga ner en hel del jobb på att bara kunna närvara på mötena.
Nu får vi verkligen hoppas att det resulterar i någonting!